I en släktförening ska det släktforskas, så även i Släktföreningen Huss. Enligt stadgarna skall föreningen verka för att sprida kunskap om släkten. Sedan 3 år pågår ett något intensifierat släktforskningsarbete. Det går ut på att forska fram ytterligare ättlingar till Nils Eriksson Huss, född 1590. Strax före jul 2012 kunde vi rapportera att 7.000 ättlingar, inklusive ingifta/sambo-partner. Av dessa var gissningsvis ca 4.000 ättlingar och övriga var partner. Det är nästan tre gånger så många som kunde rapporteras i boken ”Vi Hussar II”. Ett viktigt skäl till att så många fler hittats, är att möjligheterna idag är så mycket större att söka igenom olika typer av register. Det finns registermaterial tillgängligt i större utsträckning än tidigare i form av arkivmaterial från Riksarkivet och olika släktforskningsorganisationer. Exempel på sådant material är sammanställningar över befolkningen i Sverige 1970, 1980 och 1990. Tillgången på innehållet över folkräkningarna i Sverige 1880, 1890, 1900 och 1910 har stor betydelse. ”Sveriges dödskiva 1901 – 2013” innehåller mer än 99,9 % av alla i Sverige avlidna de angivna åren och är naturligtvis en viktig informationskälla. I övrigt finns ytterligare material från privata och offentliga källor som kan användas.
Per 2015-05-31 har totalt 17.413 personer registrerats i Hussarnas stamtavla. Av dessa är fler än 10.000 ättlingar och övriga är gifta partner eller sambor. Det har dock visat sig att många Hussättlingar härstammar från Nils Eriksson Huss och hans tre söner, som i sin tur fick barn, barnbarn o.s.v., mer än på ett sätt. Nils hade ytterligare minst 2 barn, men de fick inga ättlingar. Många ättlingar härstammar alltså mer än en gång från Nils. Det betyder att de ca 10.000 fysiska ättlingarna (genom alla år, d.v.s. nu levande eller döda) utgör en ättlingskara om mer än 26.000 ättlingar. Det innebär att vi ättlingar, i genomsnitt, härstammar från Nils mer än 2,5 gånger! Hur är detta möjligt? Jo, om man tänker att två Hussättlingar i sjunde led efter Nils skaffar barn med varandra, kommer deras barn att få en dubbel släktskap med Nils o.s.v., o.s.v.
Av Nils Erikssons tre söner, Johan, Mats och Olof, är Mats den som blivit anfader till de absolut flesta av de ca 10.000 fysiska ättlingarna = de drygt 26.000 genetiska ättlingarna. Säkerligen 80 % av alla funna ättlingarna har Mats som anfader, men en inte ringa mängd av dem har också Johan, guvernementsfiskalen, som anfader. Olof, kyrkoherden som flyttade till Uppland, är den som lämnat minsta antalet ättlingar efter sig. Kombinationer av Johan och Mats som stamfäder är inte ovanliga. Det är däremot ovanligt att idag levande ättlingar har både Olof och någon av de två andra som anfader. Det kan dock förekomma. Det finns en ättling som har Olof och Mats som förfäder. Det är en person som vuxit upp i Torp och som arbetat och bott i Uppsalatrakten, faktiskt, i en stor del av sitt yrkesverksamma liv. Han har nu, som pensionär, återvänt till Torp och byn Finnsta. En historia om sammanträffande, men sådant stöter man på ganska ofta i släktforskningsarbetet.
Mats, Eriks son som bodde kvar i Finsta (gammal stavning), var bonde men också klockare och länsman på gården Finsta 1. Han och hustrun Märta Eriksdotter från granngården Finsta 2, fick åtminstone 7 barn som blev vuxna. Alla utom sonen Olof, född 1670, fick i sin tur ättlingar. Reproduktionsförmågan synes ha varit god och många av barnen och senare generationer blev kvar i hemsocknen Torp. Därför är en stor andel av Torpsborna idag Hussättlingar genom Mats. Enligt stamtavlan per idag bör ca 20.000 av ättlingarna härstamma via Mats, ibland med inblandning av ättlingar efter fiskalen Johan. I Torps församling lever idag minst 400 Hussättlingar. I Stockholmsområdet finns ungefär lika många. Flera av Stockholmshussarna är människor som i modern tid lämnat glesbygden i Sveriges mitt för att söka arbete och tränga ihop sig ”söröver”.
Vi återkommer längre fram med rapporter från forskarfronten.
Jan Söderström
Vikens by i Torps församling, juli 2015